Anna Eriksmo

Anna Eriksmo

Passion och innovation

TräningPosted by Anna Wed, December 17, 2014 10:54:17

Senaste veckorna har som sagt varit rätt lugna dels pga div småsjukdomar och dels pga att det är säsongsvila. Jag gillar den tiden på säsongen, jag försöker öppna upp för lite nya tankar och idéer, funderar på nästa tävlingssäsong och försöker utveckla träningsmetodik för densamma. Jag börjar i en annan ände än de flesta, inte med vilka mål jag vill uppnå, utan med vilken känsla jag vill ha. Passion och innovation är två ledstjärnor för mig. Med passion så menar jag att jag vill njuta av det jag gör, inte nödvändigtvis att alla pass ska kännas som roliga (det finns pannbenspass också), men att jag i det stora hela ska se det som ”upplevelser” och inte som ”träning”. Med innovation så menar jag att jag hela tiden vill utvecklas och hitta nya, gärna okonventionella inslag i både träning och tävling. Jag brukar tänka så att om jag gör som alla andra så kommer jag inte att bli bättre än dem, så jag försöker alltid hitta en annorlunda och unik väg. Det funkar såklart inte alltid, men de gånger det gör det så vet jag att jag är själv om ”min väg” och då har en fördel.

Chamonix i somras efter VM. Åker tillbaka på tisdag och då det inte är så mycket snö än så åker löparskorna med.

När passionen och innovationen får fungera i samklang så finner jag stora synergier i min träning. T.ex. så är jag övertygad om att jag blir en bättre utförslöpare av att träna klättring eftersom det ger mig en stark bål som krävs om man ska kunna springa snabbt nerför. Jag tror också att jag blir bättre på MTB av att köra slackline då det ger mig bättre balans. Jag tror också att jag blir en bättre operwater-simmare av att surfa då jag dels aldrig kommer att vara rädd för vågor och dels får en speciell vattenkänsla av surfingen (dessutom får man starka armar av att paddla explosivt). Landsvägscykling, framförallt i kuperad terräng, kompletterar bergslöpningen då de båda bygger på starka lår och kraftiga lungor (och mod när man ska springa/cykla nerför). Tempolopp triggar samma krafter som vertikala-KM, båda är relativt korta (ca 40 min), kräver maximal ansträngning för lungor och ben, samt att man cyklar/springer själv vilket kräver viljestyrka och pannben.

STPLN is my playground...

Vilken känsla vill jag då skapa 2015? 2014 har varit ett väldigt upplevelsefokuserat år. Så till den grad att jag lunkade runt Matterhorn på en tid som möjliggjorde backintervaller på 4000 möh dagen efter, mao alldeles för lugnt för en världscuptävling. Känslan jag vill ha för 2015 är: Fart, (överkommen) Rädsla och Kraft. Farten innebär att jag kommer att köra lite kortare löptävlingar, typ 20-30 km. Rädslan är att jag ska utmana mina rädslor mer, tex genom att springa mer tekniska (och snabba lopp), köra MTB-tävlingar, och utmana mig själv mer i klättring/scrambling. Kraft är att jag ska ta ut mig. Jag ska även köra lite kortare, intensiva tävlingar tex vertikala-KM och kanske cykeltempo och/eller någon landsvägslöpning.

Det hann bli några fina kvällspass under tidig höst inann pannlampan åkte på...

I mitt träningsupplägg så kommer jag under vintern att fokusera på grundstyrka, snabbhet och teknik. Under tävlingssäsong tränar jag ingen styrka, klättringen räcker väldigt bra. Men nu kommer jag att köra funktionell styrka för core, ben, höft och fötter. Snabbhet tar tid att bygga upp så därför börjar jag redan nu. Kör en del intervaller och snabbdistans, både backe och platt, både teknisk terräng och slätt. Teknik för min del bygger mest på träning för att kunna springa snabbt i brant och teknisk terräng. Det handlar en hel del om balans och en hel del om att utnyttja kroppens biomekanik för att skapa ett ”säkert” löpsteg, så att man inte tappar balansen när man t.ex. skulle springa på en våt sten eller trädstock. Upplägget skiljer sig nog en del från vad andra tränar så här års, då många fokuserar på mängd och distans. Jag försöker hålla nere på distanserna (även om jag ibland inte kan låta bli att ta ett långt och lugnt pass ute i skogen eller på klipporna på Kullaberg) och tiden och i ställer köra fler pass i veckan. På så sätt tränar jag även kroppen i återhämtning. Försöker köra styrka/yoga/trainer på morgonen, simning/löpning på lunchen och cykling/traillöpning på kvällen. Samma träningsmängd egentligen som förra vintern, med den stora skillnaden att jag då körde ca 4-5 pass i veckan och nu 10-15 pass, varav inget pass längre än 2h. Enligt mitt tänk är längd/mängd överflödigt så här tidigt på säsongen. Man sliter bara på kroppen och vad jag tror att de flesta har mest nytta av med mängdträning är den mentala biten (att stå ut med långa pass) och det känner jag inte att jag har något problem med.

Nu är det surfsäsong, riktigt bra höststormar och på lördag är det dags igen smiley
Det dröjer nog ett tag till innan jag kan se så här avslappnad ut efter ett OW-pass... Brr..

Passion och innovation ja, det är ingen tillfällighet att jag valt att samarbeta med La Sportiva som har ”Innovation with Passion” som sin slogan.

Ibland måste man göra sånt som bara är roligt. Inget får igång adrenalinet som några varv på Nürburgring.smiley

  • Comments(0)//blogg.eriksmo.se/#post37